Livets salt eller för mycket salt i livet?
Jag var på på Livsmedelsverket häromdagen. Verket hade kallat samman ett antal representanter från livmedelsbransch och handel för att göra en avstämning i sin ambition att få svenskar att äta mindre salt. Idag äter vi ca 10-12 gram salt om dagen vilket är alldeles för mycket för oss och Livsmedelsverket vill minska intaget till 6-7 gram. Det är en bra ambition men inte alldeles enkelt. Salt är mycket viktigt för smaken på en produkt och en produkt med för lite salt blir lätt intetsägande och tråkig i smaken. Vi har väl alla glömt saltet i havregrynsgröten någon gång.
Eftersom salt är en så viktig smak-karaktär så går det inte bara att sänka halten i den mat som vi i livsmedelsbranschen tillverkar. Skulle vi på Pågen sänka salthalten gradvis på våra produkter så skulle förmodligen de första små sänkningarna knappast märkas men plötsligt skulle brödet vara annorlunda och är konsumenten då inte medveten om vad som är skillnaden och att skillnaden är något positivt så är det risk att brödet uppfattas som tråkigt och intetsägande. Lite som att slicka på ett fönster och så ska det inte vara - bröd ska vara gott.
Ska vi sänka den svenska saltkonsumtionen, vilket vi bör göra, så måste det göras tillsammans med konsumenterna. Det krävs information och kampanjer kring varför det är nyttigt att äta mindre salt så att en medveten konsument själv kan välja hur man vill sänka sitt saltintag. Att försöka göra något utan konsumenternas medverkan fungerar aldrig i längden.
När det gäller Pågens produkter så ligger vi bra till. Salthalten ligger på ca. 1 g/ 100 gram - en internationellt sett låg nivå där vi ser att vi kan kombinera god smak med hälsa.
Ingen tid att vara skröplig!
Bröd är ett baslivsmedel och människor har grundat med bröd vid sina måltider sedan långt tillbaka… Se nedan en amerikansk annons från 1942: http://craphound.com/images/bread_1942.jpg “Just remember, whether you are a nurse or a housewife, an office worker or a riveter - this is no time to go easy on such basic food as bread. See that your family has an extra loaf, every day or two.
Surdeg som statussymbol
De senaste två-tre åren har vi sett väldigt tydlig trend där surdegen har blivit rena statussymbolen. Det verkar som att det jäser surdegar i nästan vartenda skafferi i landet och små specialbagerier dyker upp som svampar ur jorden. Som brödälskare tycker jag att detta är helt fantastiskt. Här i Malmö finns bland annat Vendels Organic Bakery, Boulangerie de Triangle och Patisserie David. Det är fantastiska små bagerier som lockar massor av kunder.
Deras bröd ställs ofta som kontrast till våra, vilket jag tycker är en smula orättvist. Det är snarare så att vi kompletterar varandra. Men visste du att vi också använder surdeg? Det har vi alltid gjort. Våra surdegar jäser och växer på samma sätt som alla andra. Varje dag förnyar vi surdegen och tappar då över färdig surdeg till en tank som vi sedan använder när vi bakar. När man gör en surdeg blandas vete- och/eller rågmjöl med vatten till en lös deg som får stå och jäsa. I surdegen bildas mjölksyra, ättiksyra och aromatiska ämnen av de naturliga mikroorganismerna som kallas syrabakterier.
Bakning med surdeg har en rad fördelar. Brödet blir saftigare, får längre färskhållning, blir mindre smuligt, får en bättre textur och en rikare arom och syrlig smak. Brödet blir dessutom mindre känsligt för mögelangrepp.
Stoppa bönor i brödet
Allt fler stoppar bönor och andra baljväxter i sina bröd när de bakar hemma.
Bröd och bönor är två livsmedel kända för sin nyttighet. Båda innehåller kolhydrater som är livsviktiga för att ge energi till cellerna. Ett bröd som innehåller baljväxter är därför extra smart. Dessutom gör baljväxter brödet saftigare och rikare på vitaminer och mineraler.
Här är några tips på vad man kan göra för att äta bra kolhydrater:
• Dra ner på läsk, saft, godis, glass och söta bakverk.
• Ät mycket baljväxter, grönsaker och frukt – gärna 500 gram per dag.
• Ät bröd, potatis, pasta, ris, bulgur eller liknande varje dag.
• Välj bröd, pasta, ris, frukostflingor och müsli med mycket fibrer och fullkorn.
• Ta hjälp av nyckelhålet för att hitta bra alternativ.
Källa: www.slv.se
Lingongrova I Landet Brunsås
Pågen Lingongrova var med i ett inslag i programmet Landet Brunsås onsdag 17:e februari. I inslaget plockade man fram en Lingongrova och påstod att tillverkningen av det brödet förmodligen inte hade så mycket med bakning att göra och ingenting med kärlek. Man ifrågasatte om någon verkligen rört bröd, deg eller mjöl med kärlek.
När vi bakar, vare sig det gäller Lingongrova eller något annat bröd, handlar det i högsta grad om bakning. Ska man baka bröd så måste man göra likadant oavsett om man bakar ett bröd eller tusen. Ingredienserna ska vägas upp, degen blandas och jäsas. Brödet ska bakas och få svalna. Sen måste det skivas innan man kan äta det och det ska förvaras på ett bra sätt. Allt det gör vi och dessutom med kärlek. Det finns ingen motsättning mellan att baka många bröd och att göra det med omtanke.
När det sen gäller om någon rört brödet så är det ju något som vi försöker undvika så mycket som möjligt för att brödet inte ska mögla. Hade vi trott att det skulle tillföra något om en person satt och klappade alla bröden så hade vi haft en sådan person. Nej, att baka med kärlek är att se till att konsumenten får ett så bra bröd som möjligt och att det görs med omtanke och entusiasm så som i våra bagerier
Konsten att variera sitt brödätande!
Bröd till varje måltid kan varieras och behöver inte innebära en
Saffransbullar till jul?
Det blir dyrt med saffransbullar till jul. Samtidigt är det får många en given detalj i julfirandet och jag har svårt att tänka mig att folk kommer avstå, trots höga saffranspriser. De rapporteras om att orsaken till höjning är att det var för kallt när saffransblomman skulle blomma, vilket ledde till att skörden i Iran (varifrån den mesta av saffran kommer) slog fel i år igen.
Nordiska museets brödbank
Hej!
Nordiska museet skickade ut pressinformation i förra veckan med en rubrik som var omöjlig att undvika: “Är du vört, bagel eller en riktig surdeg?”
De öppnar nu ett digitalt forum för att samla in svenska folkets minnen och tankar kring bröd. Här presenteras också fakta om svensk brödkultur som redan finns i museets samlingar. Fram till den 16 december kan var och en hjälpa till att dokumentera dagens trender och traditioner kring bröd och bakning. Informationen som lämnas i forumet sparas i Nordiska museets arkiv.
Gästbloggaren Terese från Sparkibaken
Brödets vara eller icke vara
Jag heter Terese Alvén, har jobbat med träning i 12 år och skriver träningsbloggen http://sparkibaken.se där jag varje vecka får en massa frågor och funderingar från mina läsare. En del av de frågorna rör kolhydrater och bröd.
Den senaste tiden har en kolhydratsskräck spritt sig i Sverige. Nu är det inte längre fettet som anses vara boven till den stigande övervikten utan det är brödet, pastan och potatisen vi äter som gör oss feta.
Jag tycker det är viktigt att inte låta sig skrämmas av kvällstidningarnas löpsedlar och att inte ta allt för allvarligt på tidskrifternas “gå ner snabbt i vikt”-reportage. Dieter leder ofta till en viktnedgång, men när kilona har försvunnit och man går tillbaka till sin normala kost så går man snabbt upp allt plus lite till igen. Mitt recept för att må bra, orka träna, arbeta och ta hand om sin familj och samtidigt hålla en bra vikt är att äta allt - men i olika mängd och anpassat till hur mycket energi som man behöver, träna regelbundet och ha en stor dos vardagsmotion i form av promenader och cykelturer.
Bröd anser jag ingå i en normal kost. Men det är skillnad på bröd och bröd. Jag äter själv fabriksbakat bröd rätt ofta, och det finns bra alternativ med hela frön och som mättar bra, men när jag vill lyxa till det och äta ett godare och bättre bröd väljer jag ett surdegsbakat bröd från bageriet. Helst skulle jag väl baka brödet hemma, men det är bara att konstatera att det inte sker så ofta.
Ett par skivor bröd kan vara en grund till en bra frukost som mättar och ger dig energi att orka arbeta och träna. Välj gärna fullkornsbröd eller surdegsbröd. Sedan är det själva toppingen som gör om det blir en bra smörgås eller inte. Undvik gärna marmeladburken och Nutellan. Välj hellre keso, skivad avokado, makrill, skinka eller kalkon, ägg, paprikaringar och groddar. Mumsigt värre!
Bröd kan som sagt vara en bra produkt och är smidigt att äta till frukost, plocka med som matsäck eller ta med som mellanmål. Tänk på vilket bröd du väljer och toppa brödet med färgglada grönsaker och proteinrika livsmedel. Undvik dock att äta dig mätt på bröd på lunchbufféen eller att proppa i dig flertalet marmeladmackor dagligen. Någon gång ibland, kanske till helgfrukosten, går det självklart bra att äta vitt bröd om du vill, äter du nyttigt till vardags så finns det utrymme att välja “mindre nyttiga” varor på helgen.
Var alltså inte rädd för bröd. Ät det med måtta och välj bra tillbehör!
Ingemars kommentarer:
Jag tycker Terese skrivit ett bra inlägg med många kloka synpunkter. (Även om jag inte gillar att hon kallar vår typ av bröd för “fabriksbröd”. Vi har ingen brödfabrik, vi har ett stort bageri. Det vi gör när vi bakar gör också de små bagarna fast i mindre skala. Det var en mindre utvikning). Jag kommer ihåg att när jag läste näringslära för ganska länge sedan så gav det mig insikten att man kan äta allt men inte äta allt alltid. När man börjar välja bort viktiga livsmedel och begränsa sitt urval så blir det problem. Äter man varierat och med omdöme så blir det bra. Eller som Terese säger: Ät med måtta och välj bra tillbehör.
Ingemar
