Bakgrundsfakta om Pågen, bröd och bakning

I detta faktamaterial hittar du information och statistik om Pågen och om den svenska brödmarknaden. Om du har några frågor om materialet, eller inte hittar det du söker, hjälper vi gärna till. Kontaktuppgifter hittar du sist i texten.

Några trender inom bröd och bakning

Det finns många faktorer och trender i vår omvärld som påverkar konsumtionen av bröd. Nedan presenteras några av de mest aktuella just nu.

Brödet byter färg och blir grövre

Den kanske tydligaste trenden i svensk brödkonsumtion de senaste åren har varit att konsumenterna lämnar det vita brödet och går över till mörkt. Hälsodebatten har under flera år präglats av en diskussion om kolhydrater och många konsumenter har valt bort pasta, vitt bröd och andra s.k. snabba kolhydrater. Försäljningsstatistiken visar en kraftig ökning för mörkt mjukt matbröd medan klassiker som långfranskan i princip raderats ut från marknaden.

Hembakat blir sällsynt men allt mer avancerat

Enligt Allers Kvinnopanel 2008 (se länk nedan) är det mindre än hälften av de tillfrågade som bakar en gång varannan månad eller oftare. Hembakat har blivit en bristvara, samtidigt som svenskarnas kök blir allt mer avancerade. Det finns dock en tydlig mottrend – när vi väl bakar hemma görs det efter alla konstens regler. Profiler som Jan Hedh har inspirerat svenskarna att använda surdegar, stenplattor och andra ingredienser och redskap för att baka matbröd som präglas av traditioner från bland annat Frankrike och Italien.

Bröd seglar upp som ett klimatsmart livsmedel

De senaste årens klimatdebatt har handlat mycket om våra livsmedel. Det gäller inte bara ingredienserna utan också transporter och energiförbrukning vid tillverkningen. Bröd framhålls ofta som ett klimatsmart livsmedel, eftersom råvarorna hämtas från Sverige och tillverkningen sker här. I stort sett alla ingredienser som Pågen använder kommer från Sverige och logistikflödet från bageri till butik optimeras för att inte transporter ska gå tomma i onödan.

Relaterade länkar: www.kvinnopanelen.se

Kort om bröd och hälsa

Här hittar du snabba svar om bröd och hälsa. På Brödinstitutet (se länk nedan) finns mer information och där kan du också beställa mer material. Materialet nedan är hämtat från Brödinstitutets broschyr Goda svar på nyttiga frågor.

Varför är det nyttigt att äta mycket bröd?

Bröd ger energi, fiber, vitaminer och viktiga mineraler. Svenska Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter bröd till varje måltid. Tillsammans med en i övrigt allsidig kost ger detta oss vårt dagliga behov av energi.

Är mörkt bröd nyttigare än ljust?

Nej. Förr kunde man titta på brödets färg för att se om det t.ex. innehöll extra mycket fiber. I dag är det inte så enkelt. Ljusa fiber, ljust fullkornsvete, ny malningsteknik, men också mörk sirap och mörk malt gör det omöjligt att döma ett bröd efter dess färg.

Är hårt bröd nyttigare än mjukt?

Nej. Däremot blir bröd oftast nyttigare om de innehåller mycket fullkorn. Alla fullkornsbröd, både hårda och mjuka, mättar bra, håller magen i trim och bidrar till ett friskt hjärta.

Varför innehåller många bröd olika tillsatser?

Tillsatser används för att få en jämnare produktkvalitet och en längre hållbarhet. De vanligaste tillsatserna fungerar som mjölbehandlingsmedel, emulgeringsmedel eller konserveringsmedel.

Varför innehåller bröd socker och salt?

Bröd innehåller alltid en viss mängd socker, eftersom det finns naturligt i mjölet och i andra ingredienser. Eftersom allt bröd innehåller sockerarter kan det aldrig märkas med ”sockerfritt” eller ”utan socker”. Salt i sin tur förbättrar ofta ett bröds hållbarhet, produktkvalitet och smak.

Relaterade länkar: www.brodinstitutet.se

Den svenska brödmarknaden i siffror

I Sverige äter vi ungefär 50 kilo bröd per år och person. Ett av Livsmedelsverkets 5 kostråd (2009) är att vi ska äta bröd till varje måltid. Om alla hade ätit bröd enligt kostråden skulle svensken äta minst 66 kilo bröd per år.

Topplistan över de mest säljande bröden (hårt och mjukt) i Sverige ser ut som följer (rullande helår, vecka 12, 2011):

• Pågen Lingongrova
• Fazer Frökusar
• Skogaholm Skogaholmslimpa
• Pågen Pågenlimpan
• Pågen Jättefranska
• Pågen Gott Gräddat
• Polar Rågkaka
• Pågen Roast N Toast
• Polar Vetetub
• Polar Polarpärlan Vete
• Korvbrödsbagaren Korvbröd

Pågen AB är Sveriges ledande bageri med en marknadsandel på 35 procent av mjukt bröd. Med ett välkänt varumärke, ett attraktivt sortiment och en effektiv sälj- och serviceorganisation har vi en stark tillväxt i Sverige och övriga Norden. Dessutom en omfattande export med Frankrike som viktigaste marknad. Vi omsätter SEK 2,7 miljarder och har ca 1400 medarbetare.

Pågen Färskbröd är Pågengruppens sälj- och distributionsbolag och omsätter SEK 2 mdr och har ca 500 medarbetare. Med omtanke, entusiasm och stolthet vill vi förverkliga vår vision att vara kundens bästa brödpartner.

Av de ca 1 400 medarbetarna arbetar mer än 700 i bagerierna, en bit över 200 på tjänstemannasidan och 430 som säljare. Varje säljare har ett eget distrikt med butiker. Med hjälp av ett avancerat logistikflöde kan bröd bakas i Malmö på natten och säljas i butiker runt om i landet dagen efter. Totalt besöker Pågens säljare 5 000 livsmedelsbutiker varje dag.

Pågens affärsidé är att baka, utveckla och marknadsföra ett brödsortiment som är särskiljande, lönsamt och konsumenternas självklara val.

Pågens vision är att skapa Nordens kvalitativt ledande livsmedelsföretag.

Pågen ägs av grundarfamiljen Påhlsson i fjärde generationen. VD för Pågen är Tørk Furhauge.

Pågens huvudkontor ligger på Lantmannagatan i Malmö, där också det största bageriet finns. Här bakas de flesta av Pågens matbröd. I bageriet i Västra Frölunda utanför Göteborg bakas allt sött bröd, till exempel gifflar och kanelsnäckor.

Ett familjeföretag i fyra generationer

Pågen grundades i Malmö 1878 av makarna Anders och Matilda Påhlsson och hette då Påhlssons bageri. De första åren drevs bageriet i liten skala men växte snabbt till ett företag med flera butiker. Vid sekelskiftet öppnades ett nytt stort bageri i Malmö och företaget började då också distribuera bröd till andra butiker än sina egna. Allt bröd såldes oförpackat och det var inte förrän på 1950-talet som den första förpackningen kom. Med förpackningarna kom också möjligheten att distribuera bröd över hela landet.

1965 bytte företaget namn till Pågens Familjebageri, vilket senare har blivit kort och gott Pågen AB. Pågen gick samman med Pååls år 2000 och då skapades den logotyp som används än i dag.

Företaget bakom flera svenska klassiker

Under åren har Pågen stått bakom utvecklingen av flera produkter som i dag ses som självklara i svenska butikshyllor. Här är några exempel:

Formfranska – Påhlssons bageri upptäckte den amerikanska trenden med skivad formfranska i mitten av 1960-talet och tog den till Sverige. Pågen Jättefranska är en av företagets storsäljare, även om Pågen i dag också bakar flera andra slags formbröd.

Hönökaka – På Majornas Ångbageri arbetade en bagare som var bosatt på Hönö. Han såg hur öns fiskare bakade tunna bröd som de tog med i båtarna och inspirerades att skapa Hönökakan som blev en storsäljare för Majornas Ångbageri. Ett bageri som sedan bytte namn till Pååls och i dag är en del av Pågen.

Kanelgiffel – Egentligen var det meningen att det skulle bli små kanelsnäckor, men ibland hamnade bullarna snett på bandet på Pååls bageri och blev alldeles platta. Smaken var det däremot inget fel på och hållbarheten blev längre. Så föddes kanelgifflarna som först sågs som praktfulla misslyckanden men i dag är en naturlig del av den svenska fikakulturen.

Kontaktinformation

För mer information, kontakta gärna:

Boel Lagerwall, Kommunikationschef
Tel, direkt: +46 40-32 39 90
Tel, mobil: +46 703-89 53 88
Pågen, växel: +46 040-32 36 00